Slingan 5b har vi valt för att den inte har så stora marklutningar. Med tämligen enkla medel kan den bli tillgänglig även för rörelsehindrade.
Slingan erbjuder en omväxlande natur där den tidigare odlade jorden planterats med granskog.
Slingan passerar Brunnsätern, som är ett Natura 2000-område.
Sveaskog har påbörjat omställningen av skogen i området vid Slätten och där är blandskogen med löv på gång. Genom granbarkborrens framfart i skogen så kommer ytterligare områden kring Stora Trädtorp bli aktuella att ställa om.
När Sveaskog är färdiga med sina förändringsarbeten så borde de känna ansvaret att återställa de sönderkörda ”skogsvägarna” i området och ge dem en jämn yta som innebär att friluftsfolket åter kan röra sig på det sätt som det var tidigare.
Med lite extra ytmaterial så skulle skogen också bli öppen för de rörelsehindrade i samhället.
För att ytterligare lyfta områdets attraktivitet så borde området kring Stora Trädtorp ställas i ordning och bli en attraktiv plats dit Eskilstunaborna och även andra Sörmlänningar vallfärdar
Vem känner ansvaret?
Vem har pengar till detta?
Kan Sveaskog, Länsstyrelsen, Naturvårdsverket eller EU medel avsättas till detta?
Utdrag ur inventering av GÅRDAR, GAMLA HUSGRUNDER, SEVÄRDHETER M.M. samt SAMMANSTÄLLNING AV FÖRHÅLLANDEN PÅ HEDLANDET 1829
42. Grindstugan.
Strax söder om berghöjden vid lilla Brunnsäter ligger en gammal ekvält.
Ett 10-tal meter söder därom rester av skaklar.
43. Paradiset, Ödetorp.
Grundstenar finns, samt en bit därifrån rester av små uthus.
Skylt Paradiset sitter i en gran vid husgrunden.
44. Slätten.
En gammal gran har vält och rivit upp del av eldstaden.
Skylt ödetorp är uppsatt i ett litet fruktträd. Strax öster därom, ca 50 m, finns grundstenar för div små uthus.
45. Stora Trätorp.
Anlagt: 1600-talet eller tidigare
Två stugor med förstuga emellan under halm- och torvtak. En källare med tak av halm och torv.
Fyra bodar med tak av halm och torv.
Ett stall med höskulle under halmtak. En trösklada med loge under halmtak.
Ett fähus med höskulle under halmtak. Ett redskapslider vid änden av logen.
Ett svinhus med halmtak. Ett pörte med halm- och torvtak.
Familj med 2 barn, 1 dräng brukade 3,6 hektar åker, 7 hektar äng
46. Riset.
Anlagt: 1600-talet eller tidigare
Bebyggelse: Två stugor med förstuga emellan under halm- och torvtak.
En källare med bod ovanpå under brädtak. En bod med loft under näver- och torvtak.
Ett stall med foderlada sammanbyggt med ett svinhus under halmtak.
En trösklada med loge under halmtak. Ett fähus med höskulle sammanbyggt
med ett fårhus under halmtak. En foderlada med halmtak. Ett redskapslider med brädtak. Ett pörte med halm- och torvtak.
Boende: Man och hustru, 2 drängar, 2 pigor
Brukad areal: 5,4 hektar åker, 8,8 hektar äng
Övrigt: Humlegård med 100 stänger finns.
47. Nybygget.
Anlagt: Omkring 1770
Fattighus, endast stensockel finns kvar. Detta hus skänktes av familjen Celsing troligen någon gång på 1920-30-talet till Julita museum. En inskription fanns uppsatt på fattighuset.
Bertil Jansson berättade historien kring nybyggets tillkomst. Bertil var bror till Karl Jansson, Kolarkalle, som var den siste brukaren vid Kolartorp. Enligt historien skulle en gammal gumma ha färjats över från Färjestugan till Björstorpsbryggan. Hon sade att hon skulle gå så långt hon förmådde och där skulle det byggas ett fattighus.
Två av rummen hette Tron resp. Hoppet.
Enligt gamla generastabskartan 1868 fanns endast Nybygget med. De andra tre stugorna har byggts senare.
Boende: Man och hustru, änka med 2 barn, änka med 3 barn, 1 piga
Brukad areal: 0,6 hektar åker
Övrigt: Torpet anlagt på en åkervret som hör till Lilla Näs under Tandla
48. Gammal grindtall, ca 260 år intill vägen mellan Nybylund och Riset.
Gångjärnshaken sitter kvar i tallen.
ESKILSTUNA 2020-02-25
NATURSKYDDSFÖRENINGEN ESKILSTUNA
Direkt nordväst om punkt 42 ligger Brunnsätern,
ett Natura 2000-område där bland annat
ormtunga växer.