Hedlandets naturreservat ligger i södra delen av Eskilstuna kommun delvis i anslutning till Hyndevadsströmmen, som är ett lokalt namn på Eskilstunaån. Området ligger inom riksintresset Östra Hjälmarens friluftsområde.
Hyndevadsströmmen/Eskilstunaån avvattnar Hjälmaren till Mälaren. Cirka 95% av Hjälmarens vatten passerar via Eskilstunaån, medan resterande del går ut via Hjälmare kanal.
Geologi
Hedlandets natur präglas av stora nivåskillnader till följd av geologiska processer under hundratals miljoner år. Gnejs är den vanligaste bergarten. Den har bildats av nedbrytningsprodukter, som lagrats i ett forntida hav utanför en äldre kontinent. Kornstorleken kan ha varit cirka 0,05 mm. I omgivningarna finns en del djupa sprickor, som uppstått i samband med rörelser i jordskorpan för åtskilliga miljoner år sedan. Tydliga sådana sprickor finns i söder vid Svalboviken, där dessa fyllts med svart diabas.
Kalk
I området finns kalkavlagringar, som är betydligt yngre än urberget. Dessa kalklager har varit en viktig källa vid produktion av jordbrukskalk åt Biby säteri, som länge ägde reservatet. Kalkugnen finns i närheten av Lilla Trätorp, men rester av kalkbrytning finns också på andra ställen. På vissa ställen i Sverige har sådan kalksten under högt geologiskt tryck förvandlats till marmor.
Istid
Istiden för 8-10 000 år sedan har satt sina spår i området. Vid inventeringar i slutet av 1950-talet noterades kraftiga isräfflor 150 meter nordost om Lekartorp. Dessa räfflor skapades för cirka 8 000 år sedan och markerar landisens rörelseriktning. I reser-vatet finns inga rullstensåsar.
Jordlagren i reservatet växlar beroende på lokala förutsättningar. I modern tid har befintliga jordlager vissa perioder uppodlats kraftigt, för att man skulle klara människors och djurs behov av föda. Under tiden efter det andra världskriget planterades samma områden igen med skog helt eller delvis. Nya jordlager har skapats genom sänkning av sjöar eller dränering av våtmarker. Skogsbruket har bedrivits på olika sätt beroende på om man använt skog till uppvärmning, matlagning och fastighetsunderhåll eller, som idag, till storskalig virkesproduktion med större eller mindre miljöinslag beroende på lokala förutsättningar.
Landskap och människa
Landskapet är spelplanen för mänsklig verksamhet, där geografi och geologi, djur och växtlighet, ekologi och klimat sätter ramarna. Inom dessa ramar har människan genom historien använt och förändrat sina marker. Dessa förändringar har blivit alltmer genomgripande allt eftersom teknik och samhällssystem utvecklats. Hedlandets naturreservat speglar på ett sällsynt tydligt sätt hur mänsklig verksamhet genom hundratals år påverkat ett landskap. Hur ekosystem upprepade gånger förändrats, hur den biologiska mångfalden påverkats, växt- och djursamhällen växlat då människan ändrat sitt markutnyttjande. Verksamheterna, människans möjligheter och krav, har skiftat i takt med den tekniska utvecklingen.
Hedlandet är i motsats till samma landskap utanför reservatsgränsen till betydande delar ett musealt landskap. Det speciella med Hedlandet är att spår från flera hundra år fortfarande finns kvar blandat med nutida markanvändning. Hedlandets nuvarande fauna och flora, ekosystem, är det samlade resultatet av århundranden av ständigt skiftande mänsklig verksamhet. I mycket ett resultat av de markägarförhållanden som rått.
Nutid
Nu, under rådande ägarförhållanden, finns en strävan att planera förvaltningen av naturkapitalet, ekosystemen, långsiktigt hållbart genom att integrera sociala och ekologiska system. Dessa strävanden framstår som allt mer avgörande, något som tidigare generationer helt saknat möjlighet att göra. Hedlandet är och blir med detta synsätt på en och samma gång både musealt, hjälper oss att förstå människans villkor historiskt med dåtida påverkan på ekosystemen, och samtidigt nu- och framtidsorienterat, med strävanden att parallellt med ett brukande restaurera skogsekosystem för långsiktig hållbarhet – socioekonomiskt och ekologiskt.
RESERVATSFÖRESKRIFTER
Utöver vad som gäller enligt annan lagstiftning är det förbjudet att:
1. bryta kvistar, fälla eller på annat sätt skada levande eller döda stående och omkullfallna träd och buskar,
2. avsiktligt störa djurlivet,
3. skada, plocka eller samla in växter, svampar eller lavar. Bär-, matsvamp- och blomplockning för eget behov är dock tillåtet,
4. sätta upp tavla, plakat, affisch, skylt eller göra inskrift,
5. fånga och insamla ryggradslösa djur på sådant sätt att deras biotoper eller reproduktionsmiljöer skadas eller förstörs,
6. göra upp eld på annat än därför iordningställda platser,
7. köra snöskoter,
8. på ett störande sätt använda ljudanläggning.
Det är förbjudet att utan Länsstyrelsens och markägarens tillstånd:
9. anordna lägerverksamhet,
10. anordna tävlingar.
Information om Hedlandets naturreservat
Utdrag från Länsstyrelsens hemsida
Hedlandets naturreservat ligger en dryg mil sydväst om Eskilstuna. Du finner naturreservatet med hjälp av skyltar markerade med Hedlandet längs med väg 214, mellan Eskilstuna och Julita. Flera parkeringar finns att välja på. Koordinat till parkering i norra delen av reservatet (WGS84: 59.28407, 16.36769)
För besökaren
Den omväxlande naturen i Hedlandet bjuder på många typer av upplevelser. Hit kommer besökare för att vandra, motionera, plocka bär och svamp och bada. Flera vandringsleder finns i området. Längs långa sträckor går stigarna utmed vattnet och bjuder besökaren på fina utsiktsplatser. Hedlandet är ett populärt friluftsområde som dock har varit eftersatt under flera år. Nu pågår ett projekt där Naturskyddsföreningen tillsammans med naturreservatsförvaltaren Sveaskog arbetar för att rusta upp området.
Beskrivning
Hedlandet utgör norra delen av det som kallas för Mälarmården, som kännetecknas av större sammanhängande skogsområden med skogssjöar och små jordbruksområden i terrängens svackor. Naturreservatet är med andra ord en mosaik av berg, barrskog, åker, betesmarker, lövskogar, sankmarker och små myrar. Berggrunden domineras av gnejs men lokalt förekommer kalkberggrund vilket har kommit att prägla floran. Kalkugnen i betesmarken vid Priartorp vittnar om att det finns kalk i marken. Området är starkt kuperat. Höjden inom området varierar mellan 22 och 65 meter över havet.
En förkastningslinje finns utmed Hyndevadsströmmen och flera sprickdalar skär genom området. Landskapet har karaktäriserats av att det tidigare tillhört Biby herrgård. Man ser det i form av torp, mindre arrendegårdar och lämningar efter småindustrier för herrgårdens behov, som till exempel kalkbrytning. Ett delområde i Hedlandet ingår i det Europeiska nätverket (Natura 2000) av värdefulla naturområden.
Syfte
Syftet med naturreservatet är att i den norra länsdelen utveckla ett attraktivt område för naturvårdens och friluftslivets behov.
Våra sidor om reservatet – klicka för att välja
1. Hedlandet startsida
2. Beskrivning i text av reservatet
3. Utveckla reservatet!
4. Förslag till vandringsleder
5. Nybygget- led 5b
6. Kolarkojan – led 2, 3a och 3b
7. Hitta – kartor
.